Jag köpte min första cd-skiva på Stenabåten 1993

Jag växte upp på ett skitlitet ställe på landet. Jag växte upp mitt bland rasism och hårt arbetande bönder. Vår lilla by låg i fejd med grannbyn. Mina föräldrar var båda barn till invandrare från NordEuropa under andra världskriget. Vi betraktades som utbölingar på en plats där alla kände alla och gifte sig med grannen på andra sidan gatan.

Jag var tidig med att tapetsera mitt rum med affischer från OKEJ på 80-talet. Jag var först med att ha en egen kassetbandspelare och vinyl i ett. Jag var först med att sminka mig, sedan slutade jag på högstadiet när alla andra började. Jag har Prince på oändligt många kassetter, jag avgudade Michael Jackson på vinyl. Jag köpte min första cd-skiva på Stenabåten 1993.

Nu har jag precis köpt en vinylspelare igen, försökte lära mig dj:a, ser hur Yoko DJ:s och en massa tjejer äntligen kan ta plats. Tänker att jag önskar jag varit ung nu när det finns fler möjligheter. Nu är jag 35 år, startar en blogg hundra år efter alla andra, tänker ta plats. 

Jag arbetar som bibliotekarie, egentligen borde jag skriva om det jag är bra på: litteratur. Istället gör jag tvärtom. Det finns dem som säger att jag kan en massa om musik. När vi står på Skrillex konsert och jag bara namedroppar alla stilar han har stulit ifrån och gjort till sitt eget popdubbiga.

Själv läser jag musikbloggar och framförallt musikrecensioner hela nätterna, men jag har inte hittat någon kvinna som bloggar om musik. Det finns säkert flera som jag inte upptäckt än och jag vill gärna vara en av dem. Som filosoferar om musik, som tipsar, som lyssnar intensivt, som lyssnar ytligt, som köper skivor, som gör listor på spotify, som läser musikböcker, som tipsar om konserter, recenserar låttexter.